Hjälp Filippinerna efter Yolanda!

Jag har medvetet inte skrivit något om detta eftersom alla medier fullkomligen drunknar i information. Vad ska man säga, annat än att det är en fullkomlig katastrof. När jag har vistats i Filippinerna så har jag väntat på att få uppleva en riktig storm eller jordbävning på ungefär samma sätt som jag provade att hoppa fallskärm i min ungdom. Ett minne för livet, en erfarenhet rikare och något man aldrig glömmer. Jag fick dock aldrig uppleva något, varken storm eller jordbävning och ska sanningen fram så skulle jag under inga omständigheter ha velat uppleva vad befolkningen i Tacloban fick gå igenom. Möjligen skulle det ha varit en upplevelse att rida ut stormen i Cebu City eller på min hustrus hemö Bohol men under inga omständigheter i Tacloban.

Det värsta med stormar som dessa är inte det faktum att du riskerar att flyga iväg som en vante, utan allt skräp och bråte som flyger med vinden. En vanlig brädstump kan penetrera en betongvägg och minsta skräp penetrerar med lätthet din kropp. Vi talar här om vindhastigheter på över 360 km per timme och har du någon gång provat att sticka ut ditt huvud genom bilfönstret vid 100 km per timme så kan du tänka dig detta fyra gånger om. Det är helt enkelt obeskrivligt ofattbart.

Svar JA, våra släktingar klarade sig helt oskadda från denna katastrof, såväl vad gäller liv och lem som egendom men det finns många andra som inte var lika lyckligt lottade. Tacloban är en mindre Filippinsk stad på ön Leyte med c.a 230 000 innevånare, som ligger öster om våra släktingars hemvist i Central Visayas på Bohol och Cebu Island. Samar ligger ännu mer österut än Leyte och därmed ligger dessa bägge katastrof drabbade öar nära Stilla Havets väldiga vidder. Förresten, för den som undrar så kallas en riktigt kraftig storm i atlanten för orkan, i stilla havet för tyfon och i indiska oceanen för cyklon. Detta är således begrepp för samma sak men på olika platser i världshaven.

På Filippinerna kämpar man med fattigdom, korruption, våld och brottslighet men den genomsnittlige filippinaren är en mycket social och trevlig person som alltid har ett leende till övers hur svårt han/hon än har det. Nu är det ovanligt många som behöver hjälp, däribland många barn. Det finns många hjälp organisationer som bedriver verksamhet på Filippinerna men det finns också mycket korruption. Filippinska myndigheter och politiker är inget att lita till i en stund som denna, den mesta hjälpen sker genom frivillighets organisationer s.k NGO's och frågar man filippinarna själva vilka de har störst förtroende för så blir svaret vanligen Röda Korset.

Därför har jag satt in en peng på svenska Röda Korsets konto och all information du behöver för att göra detsamma hittar du om du klickar HÄR. Din hjälp behövs hur liten den än är, en krona är bättre än ingen krona, eller som Moder Teresa uttryckte det;

"If you can't feed a hundred people, then feed just one"!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Promotion: Politometern Intressant