Om Hedell-Asplund duellen!

Mats Hedells artikel i Örnsköldsviks Allehanda den 15 januari, är vare sig kränkande eller felaktig. Alliansen med moderaterna i spetsen har under lång tid bedrivit en hetsjakt mot allt vad bidrag och bidragsfusk heter därför att det gagnar deras syfte, nämligen att underminera hela socialförsäkringssystemet, och därigenom bereda väg för avvecklingen av detsamma. Att föra en öppen dialog om skattefusket inom näringslivet är man däremot inte lika pigg på, för det gagnar inte alliansens mål att nedmontera hela den gemensamma välfärden!

Lena Asplund medger själv i sin artikel i ÖA den 23 januari Länk, att fusket inom mikro- till makroföretag uppgår till 103 av dessa 133 miljarder. Detta är fortfarande mer än tio gånger det samlade fusket inom socialförsäkringssystemet, där för övrigt en stor del av tidigare nämnda fusk består av transaktionsfel utförda av försäkringskassan.

Tvärt emot vad Lena Asplund säger i sin artikel, tycker jag inte att det finns någonting i Hedells artikel som antyder att fusket inom näringslivet skulle vara en ny företeelse. Vad som däremot är nytt under det senaste decenniet är den ensidiga debatten och anklagelsen att alla bidragstagare skulle vara fuskare, och jämfört med socialförsäkringsministerns uttalande i Sydsvenskan, så är tonen i Hedells artikel långt ifrån lika kränkande.

Det är också billigt av Lena Asplund att ta åt sig äran för införandet av personalliggare, för även om beslutet kom i oktober 2006, så var denna förändring bestämd redan långt tidigare. Lagen om särskilt kassaregister som kommer 2010 kan Lena Asplund inte heller ta åt sig äran av, eftersom detta var ute på remiss redan 2005.

Frånsett detta, behöver såväl ekorotlarna som skattemyndigheten utökade anslag och skärpta riktlinjer till sin utredningsverksamhet. Detta skulle vara väl investerade pengar med chans till hög avkastning, men framför allt bidra till ett mer rättvist företagsklimat. Eftersom ingen biter handen som föder en, varför inte samtidigt också förändra revisorns roll från en bolagets ”toy-boy” till en mer oberoende ställning? Här finns hög kompetens och ”in-sight” i kampen mot skattefusket!

Inte ens Lena Asplund själv tror på sina egna ord när hon påstår att regeringen inte slår på de sjuka och arbetslösa. På vilket sätt blir människor friskare av att bli utan ersättning? Det finns många sjukdomar som tar betydligt längre tid att komma tillrätta med än de av regeringen utstakade tiderna. Att kasta ut sjuka människor utan ersättning när de inte är kapabla att försörja sig själva är inget annat än cynism, för att inte säga sadism. Hur skamligt måste det inte kännas för Lena Asplund att representera ett parti med sådan skev människosyn?

Slutligen är det också fel att använda ordet ”bidrag” när man erhåller återbetalning av tidigare inbetalda medel vid sjukdom, pension och arbetslöshet. Användningen av ordet ”utanförskap” är ännu mer missvisande eftersom detta s.k ”utanförskap” enligt alliansens modell minskar ju fler man kastar ut ur socialförsäkringssystemet!

Till syvende och sist är det allas vår plikt som tror på omtanke, medkänsla och rättvisa, att förpassa denna orättfärdiga alliansregering till historiens glömska vid nästa års val.

Medkänsla Socialism Rättvisa