Arbetsgivaravgifterna och myten!

Det är hög tid inom svensk politik att avliva myten om ett så kallat samband mellan nivån på arbetsgivaravgiften och skapandet av nya jobb. Jag vidhåller att ett sådant samband inte finns, och om det finns så är det ytterligt svagt. Vad skulle föranleda Dig att nyanställa om Du drev ett eget företag? Självklart skulle det vara efterfrågan på Ditt företags produkter. Desto fler som vill köpa Dina produkter, desto mer skulle försäljningen öka, desto bättre skulle företaget gå och desto mer hjälp skulle Du behöva i verksamheten. Detta är den drivkraft som skulle få Dig att nyanställa och inte en sänkning av arbetsgivaravgiften.

Därför är det så viktigt att föra en efterfrågestimulerande politik, och där ingår inte en sänkning av arbetsgivaravgiften. Detta har de flesta förstått, Vänstern såväl som Fredrik, däremot inte Maud som har detta som en hjärtefråga. Sanningen är att oavsett konjunktur leder inte en generell sänkning av arbetsgivaravgiften till nya jobb, utan går bara rakt ned i ägarnas fickor efter förhoppningsvis sedvanlig vinst- och utdelningsbeskattning.

Slutligen är arbetsgivaravgift inte en skatt utan lön till Dig som anställd. En lön som Du enligt fastställda regler avstår ifrån för insättning i de sociala försäkringssystemen. Det är därför det är möjligt i vårt land att få ersättning när Du är sjuk, föräldraledig, pensionerad o.s.v, då erhåller Du nämligen återbetalning från Dina tidigare insatta medel. I socialförsäkringssystemets utformning finns också en solidarisk gemensamhetstanke; därför är det t.ex möjligt för unga att erhålla förtida uttag som de sedan kan bidra till när de åter är friska. En sänkning av arbetsgivaravgiften är således en sänkning av Din lön och Dina kommande möjligheter att erhålla en rimlig ersättning.

För att en sänkning av arbetsgivaravgiften ska leda till nyanställningar, så måste sänkningen vara radikal vilket inte är förenligt med ett gemensamt socialförsäkringssystem. Därför kan en sådan radikal sänkning inte vara annat än temporär och riktad till särskilda områden där extra stimulans anses nödvändig. Tyvärr är inte ens då metoden särskilt effektiv, eftersom enbart företag som lider av efterfrågeöverskott och personalbrist kommer att nyanställa. Härmed förklarar jag därför myten dödförklarad.

Medkänsla Socialism Rättvisa

Om Hedell-Asplund duellen!

Mats Hedells artikel i Örnsköldsviks Allehanda den 15 januari, är vare sig kränkande eller felaktig. Alliansen med moderaterna i spetsen har under lång tid bedrivit en hetsjakt mot allt vad bidrag och bidragsfusk heter därför att det gagnar deras syfte, nämligen att underminera hela socialförsäkringssystemet, och därigenom bereda väg för avvecklingen av detsamma. Att föra en öppen dialog om skattefusket inom näringslivet är man däremot inte lika pigg på, för det gagnar inte alliansens mål att nedmontera hela den gemensamma välfärden!

Lena Asplund medger själv i sin artikel i ÖA den 23 januari Länk, att fusket inom mikro- till makroföretag uppgår till 103 av dessa 133 miljarder. Detta är fortfarande mer än tio gånger det samlade fusket inom socialförsäkringssystemet, där för övrigt en stor del av tidigare nämnda fusk består av transaktionsfel utförda av försäkringskassan.

Tvärt emot vad Lena Asplund säger i sin artikel, tycker jag inte att det finns någonting i Hedells artikel som antyder att fusket inom näringslivet skulle vara en ny företeelse. Vad som däremot är nytt under det senaste decenniet är den ensidiga debatten och anklagelsen att alla bidragstagare skulle vara fuskare, och jämfört med socialförsäkringsministerns uttalande i Sydsvenskan, så är tonen i Hedells artikel långt ifrån lika kränkande.

Det är också billigt av Lena Asplund att ta åt sig äran för införandet av personalliggare, för även om beslutet kom i oktober 2006, så var denna förändring bestämd redan långt tidigare. Lagen om särskilt kassaregister som kommer 2010 kan Lena Asplund inte heller ta åt sig äran av, eftersom detta var ute på remiss redan 2005.

Frånsett detta, behöver såväl ekorotlarna som skattemyndigheten utökade anslag och skärpta riktlinjer till sin utredningsverksamhet. Detta skulle vara väl investerade pengar med chans till hög avkastning, men framför allt bidra till ett mer rättvist företagsklimat. Eftersom ingen biter handen som föder en, varför inte samtidigt också förändra revisorns roll från en bolagets ”toy-boy” till en mer oberoende ställning? Här finns hög kompetens och ”in-sight” i kampen mot skattefusket!

Inte ens Lena Asplund själv tror på sina egna ord när hon påstår att regeringen inte slår på de sjuka och arbetslösa. På vilket sätt blir människor friskare av att bli utan ersättning? Det finns många sjukdomar som tar betydligt längre tid att komma tillrätta med än de av regeringen utstakade tiderna. Att kasta ut sjuka människor utan ersättning när de inte är kapabla att försörja sig själva är inget annat än cynism, för att inte säga sadism. Hur skamligt måste det inte kännas för Lena Asplund att representera ett parti med sådan skev människosyn?

Slutligen är det också fel att använda ordet ”bidrag” när man erhåller återbetalning av tidigare inbetalda medel vid sjukdom, pension och arbetslöshet. Användningen av ordet ”utanförskap” är ännu mer missvisande eftersom detta s.k ”utanförskap” enligt alliansens modell minskar ju fler man kastar ut ur socialförsäkringssystemet!

Till syvende och sist är det allas vår plikt som tror på omtanke, medkänsla och rättvisa, att förpassa denna orättfärdiga alliansregering till historiens glömska vid nästa års val.

Medkänsla Socialism Rättvisa

Sagan om de 130 miljarderna!

Det var en gång en liten flicka som blev slagen och mobbad av såväl kamrater som lärare. Flickans namn var värnlös medan kamraterna hette skattefusk och näringsliv, och lärarens namn var alliansregeringen. Så skulle en modern nutida saga kunna börja, och även om den är tämligen tillspetsad så är den inte helt utan berättigande; häng med här:

Vi är alla överens om att förtroendet för vårt gemensamma sociala försäkringssystem behöver upprätthållas, men håll i Dig nu; medan fusket här beräknas uppgå till 10 miljarder årligen beräknas skattefusket inom näringslivet uppgå till 130 miljarder. Det måste vara otroligt frustrerande för alla skötsamma företagare att se hur många andra fuskar när man försöker vara ärlig själv, och inte minst måste det kännas tungt att företagandet bedrivs på icke lika villkor. Fusket inom näringslivet är som nämnts minst 13 gånger större än inom socialförsäkringssystemet, och vad har då alliansregeringen gjort för att gynna schysst företagande på lika villkor?

Alliansen har under lång tid bedrivit en medial kampanj för att vilseleda oss att tro att fusket inom socialförsäkringssystemet är betydligt mer utbrett än vad det faktiskt är. Man arbetar frenetiskt på att utmåla varenda bidragstagare som fuskare, när de egentligen bara vid behov får tillbaka en del av vad de själva redan har varit med och betalat in.

Till skillnad mot alliansen ser jag inte på svenska folket som fuskare, utan som ärliga hårt arbetande människor, och även dessa kan bli sjuka, arbetslösa och pensionerade. Inte heller stämmer det att socialförsäkringssystemet skulle vara för generöst utformat. Vi löntagare betalar in 119 miljarder mer till systemet än vad som tas ut i ersättning. Enligt alliansen används dock dessa pengar bäst som bidrag till höginkomsttagare, miljonärer och postchefer.

Samtidigt rapporterar P1 Kaliber att antalet svenska företag som ägs från skatteparadis har femfaldigats, till att idag uppgå till fler än 2 000 bolag. Skrupelfria skattekonsulter hjälper alla som vill, att smita från sitt rättsliga och moraliska ansvar; egoismen och cynismen har aldrig varit större.

Istället för att försöka stävja detta fusk, så gynnar alliansregeringen detsamma genom att dra in nödvändiga resurser från skatte- och ekobrottsutredningar, och därmed har man i praktiken gett fribrev till fusket inom näringslivet. När det gäller fusket inom socialförsäkringssystemet saknar man däremot inte idéer. För att citera Cristina Husmark Pehrsson i Sydsvenskan den 29 januari 2007; ”Fusket måste kartläggas och de som överutnyttjar förmåner identifieras, juridiska och ekonomiska sanktioner måste vidtas”.

Varför lägga sådana resurser på att jaga 10 miljarder när inga resurser alls läggs på att jaga 130 miljarder? Varför slå så hårt mot utsatta och behövande för att samtidigt klappa bolagsfifflare på axeln? Personligen ser jag det som en del av alliansens strategi att råna och suga ut vanligt ärligt folk på pengar och välfärd i syftet att skapa det moderna klassamhället med en liten klick oerhört välbeställda. Vanligt folk ska inte ha rätt att vara sjuka eller pensionerade, de ska arbeta för att bidra till Fredriks och Cristina Husmark Pehrssons förmögenhet. Så hjälps allians och näringsliv åt att slå på den lilla värnlösa flickan som sagan började, och staten och kapitalet sitter i samma båt!

Undertecknad vill se en väl dimensionerad övervakning och kontroll för att säkerställa förtroendet för vårt sociala försäkringssystem, ökade resurser för skattemyndigheters och ekorotlars utredningsarbete, hårdare straff för ekonomisk brottslighet samt slutligen rapporteringsskyldighet för alla revisorer att anmäla varje form av misstänkt skattebedrägeri kombinerat med kännbara konsekvenser vid underlåtande att göra detsamma. Dessa förslag fungerar, är rättvisa och bör välkomnas av alla ärliga människor såväl inom som utom näringslivet.

Medkänsla Socialism Rättvisa

Alliansens framgång - Min välfärd!

Varje morgon vaknar jag med ett leende på mina läppar, lyckligt medveten om alliansens framgång i att föra Sverige ur socialismens gegga. Vi har en god regering, tänker jag på väg till mitt arbete. Det är så, att jag driver ett framgångsrikt företag, där vi alla solidariskt arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål – Min välfärd. Glatt konstaterande den nedmonterade arbetsmiljö- och arbetsmarknads politiken kan mina lojala arbetare också på sikt bidra än mer i vår strävan för Min välfärd.

På väg till mitt arbete tvingas jag dock åse alla dessa uteliggare och andra asociala element som fyller tunnelbanan. Under inga omständigheter skall man ge åt dessa parasiter eftersom de på intet sätt bidrar till Min välfärd. Dessutom så vet man ju att det är mycket lönsamt att leva på tiggeri. Personligen skulle jag inte vilja göra det, men man har ju hört. Kanske skulle också vi, precis som i många andra länder, göra det olagligt att ge till detta pack och istället sparka dessa i baken för att bidra till Min välfärd. Detsamma gäller pensionärer, arbetslösa, sjukskrivna och andra bidragstagare, vad gnäller de för? Enligt våra sanna nyliberala idéer är ju livet en tävling på lika villkor, eller hur? Handikappade Fredrik, mentalsjuke Göran, underutbildade Greta och jag själv har ju tävlat på lika villkor och de förlorade, ”so what”! Det är ju ingen ursäkt för att ligga och lata sig istället för att bidra till Min välfärd. Lyckligtvis har ju alliansen tagit ifrån detta patrask det mesta, men de har fortfarande oanade resurser kvar, vilket för mig till toalettpappersproblemet!

Varför kan inte dessa onyttiga individer, eller det s.k ”utanförskapet” lära av Indien? Äta med ena handen, och torka sig med den andra! Detta skulle bespara oss alla stora resurser som istället skulle kunna investeras i Mitt välfärdsprojekt, med syfte att ge mig en ny lyxkryssare. Det är ju inget roligt att arbeta och vara en god samhällsmedborgare om man inte får något för det. Även andra låginkomsttagare skall beredas förmånen att genom hårt arbete, få känna att de bidrar till Min välfärd. Immigranter och andra lågt stående varelser löser vi genom kontraktsförfarande, där de förbinder sig att förbli medellösa och i sann patriotisk anda arbeta för Min välfärd. Förresten, donationer till detta osjälviska projekt mottages tacksamt.

Glädjande nog har alliansen också genomfört FRA som möjliggör framtida registrering av oliktänkande. Kanske kan vi därmed under nästa mandatperiod äntligen landsätta omskolningsprogrammet för vilseledda koalitionssympatisörer? Behöver jag påpeka att obligatorisk närvaro gäller för alla registrerade svikare av Min välfärdsideologi? Och privat sjukvård, det är grejer det. I andra länder av föredöme sparkar man ut hjärtinfarktpatienter och andra av naturen lata och fattiga på gatan utan någon som helst vård. Trots allt, kan de inte arbeta så har vi ju ingen användning för dem i Min välfärdssträvan.

Det är också högst angenämt att vi har lyckats övertyga väljarna om att det skulle finnas ett motsatsförhållande mellan näringslivspolitik och fördelningspolitik. Fortsätter vi på detta sätt kan vi lyckas i vår kamp att skapa en ny adel av höginkomsttagare och andra Min välfärdsförespråkare. Tyvärr återstår ju inte så mycket av den gamla adeln, bara Bildt och några till, men riddarhuset kan ju även användas till förmån för den nya överklassen. Sedan återstår bara att avskaffa den allmänna rösträtten, varefter vi har återbördat Mitt välfärdssamhälle till sant 1700-tal, det var tider det. Då menar jag före den franska revolutionen naturligtvis som var en typ av försocialistiskt jippo i Rousseaus anda.

Se nu till att rösta på alliansen, så länge Ni får rösta; det är bra för Min välfärd! God Jul!

Medkänsla Socialism Rättvisa

STIM - STorebrors Inskränkta Mentalitet!

Som STIM medlem fick jag igår senaste medlemsutskick. I detta tackar man för den genomförda lagstiftningen och förklarar att man också skall arbeta vidare med en modell där Internetoperatörerna skall tvingas sälja rätter till användarna, pengar som sedan skall slussas till STIM. Den modell som presenteras har dock som jag uppfattar det en betydande svaghet.

Vi får inte glömma att det finns miljoner ej anslutna upphovsmän ute på nätet som lägger upp sin musik på s.k "hosts" därför att de vill sprida sin musik och sitt skapande till så många som möjligt; FRITT för var och en att ta del av. (Många gånger ligger det också en önskan om att "bli upptäckt" inbakad.) STIM tänker sig alltså genom sin modell att alla användare skall betala för nedladdning även av dessa fria produkter för att därvid tjäna pengar på sådant som de rätteligen inte skall tjäna pengar på!

Jag upprepar därför att det finns tre viktiga punkter som måste åtgärdas för att återställa rättssäkerheten för användarna samtidigt som rimlig hänsyn tas till upphovsmännen. Om inte detta kan åtgärdas av alliansregeringen så är det en skyldighet för den kommande koalitionsregeringen att göra det. De tre punkterna är enligt min mening:

1. I lagstiftningen särskilja mellan nedladdning för kommersiellt och privat bruk. Det senare skall i rimlig omfattning vara fritt.
2. Om inte Internet kan släppas helt utan begränsningar skall ett filter mellan användare och operatör installeras för att förhindra nedladdning av skyddat material, eftersom det är omöjligt för den enskilde användaren att avgöra vad som är skyddat och vad som inte är det. Den enskilde medborgaren skall inte riskera att begå en olaglig handling oavsiktligt. Dessutom; kom här ihåg att mycket musik på nätet är FRITT för nedladdning, varför det INTE skall fastna i filtreringen. Övriga synpunkter angående filtrets utformning kan ses på min blogg enligt nedan med titeln "nedladdningsproblemets lösning".
3. Vid misstanke om omfattande nedladdning av upphovsrättsskyddat material för kommersiellt bruk, skall ärendet anmälas och behandlas i vanlig rättslig ordning. Ageranden av privatpolisiär karaktär och utskick av fakturor får inte förekomma.

Det är min förhoppning att detta tas under övervägande vid arbetet med utformningen av en NY nedladdnings lagstiftning. Vi måste skaka av oss storebrorsmentaliteten och lägga ifrån oss oket att vilja kontrollera medborgarna in i minsta detalj. Detta är ett utomordentligt tillfälle att göra så!

Kommentar; I utskicket redovisas också en undersökning av medborgarnas åsikter i denna fråga. Denna ter sig tämligen suspekt och det skulle vara högst intressant att få veta exakt hur frågorna är ställda. Sedan är det ytterligt tveksamt om de svarande i enkäten verkligen förstår situationen och dess konsekvenser för den vanlige medborgaren.

Medkänsla Socialism Rättvisa

Nedladdningsproblemets lösning!

Vi kan inte ha en situation där föräldrar tvingas vakta sina barn för att förhindra nedladdning i vilken form eller omfattning det än är fråga om. Vi kan inte heller ha en situation där varje användare förväntas kunna avgöra vad som är lagligt och vad som är olagligt att ladda ned för det är omöjligt. Vi kan under inga omständigheter ha en lag, som urgröper rättsäkerheten och där vi riskerar att halva Sveriges befolkning betraktas som brottslingar. Vi kan inte tolerera en lag som överlämnar till upphovsrättsinnehavarnas godtycke att avgöra vad som skall anmälas. Slutligen kan vi inte ha en situation där upphovsmän som så vill inte kan få ersättning för sitt skapande när människor nyttjar dessa. Så vad är lösningen?

När jag själv gick med i STIM så var det för att skydda min musik och inte för att få ersättning. I skapandets glädje ingår nämligen att man vill sprida sin konst i största möjliga omfattning, och det är smickrande och inte förargande, när någon vill tillgodogöra sig ens verk. I sammanhanget skall nämnas att STIM tyvärr enbart visar intresse för pengar och inte upphovsrättsskydd. När jag väl insåg detta slutade jag anmäla mina verk. Själv vill jag sprida min musik till alla som vill lyssna, och jag är inte det minsta intresserad av hur de sedan sprider min musik, så länge de inte sätter någon annans namn under den. Jag är således inte det minsta gniden utan vill bjuda på mig själv förutsatt att jag erhåller ”cred” för min skapelse. Detta brukar dock aldrig vara något problem på nätet, eftersom musik och filmer alltid döps till sitt riktiga namn och med rätt upphovsman. Det är ju en förutsättning för att användare skall hitta dem.

Nu är det inte så med många andra upphovsmän, och särskilt inte bland de producenter och bolag som lever på att marknadsföra och sälja deras produkter; de vill ha betalt. Så vad gör vi då för att tillgodose alla parter?

Enligt ovanstående resonemang (och även tidigare jfr inlägget ”Nedladdning för alla – Grattis”) måste nuvarande lag rivas upp per omgående. Om inte nuvarande regering har kraften eller viljan att göra det, så är det en vänsterregerings skyldighet att göra det. Möjligen kan en lag som förbjuder nedladdning i kommersiellt syfte accepteras, men begränsad nedladdning för privat bruk skall för alltid vara en frihet för varje medborgare.

För att sedan tillgodose de upphovsmän som skapar för pengar, är en lösning om skyldighet för alla Internetoperatörer att filtrera nedladdningar att föredra. Detta var också på förslag från STIM, även om utformningen saknade övrigt att önska, för övrigt precis som det mesta med deras verksamhet. Från början tänkte jag mig ett system som sållar ut nedladdningskänslig information, håller kontroll på omfattningen för varje användare samt sätter ett tak på hur mycket som får nedladdas. Sedan skulle man kunna sälja rätten till olika nedladdningsnivåer, där avkastningen skulle komma upphovsrättsinnehavarna tillgodo. Fördelen med ett sådant system är att användaren själv inte behöver avgöra vad och hur mycket han kan ladda ned, inte heller behöver föräldrar sitta och vakta sina barn då ansvaret ligger på filtrets utformning och funktion. En stor del av det nedladdningsbara materialet som programfiler, bilder och text kan direkt sättas som fullt tillåtet och utan begränsningar, medan streaming media inte ens behöver beaktas i sammanhanget.

Eftersom nätet fullkomligen vimlar av upphovsmän som lagrar sitt material hos s.k ”hosts”, och inte vill annat än att ersättningslöst sprida sitt material så fungerar dock inte heller detta, utan att filtret anpassas. Därför måste ett filter vara utformat så att det bevakar, söker och stoppar nedladdningar där en speciell kod finns inbakad. Denna kod skall inte gå att avlägsna utan att filen blir korrupt, och filen skall inte gå att konvertera utan att denna spärrkod också följer med. Detta skulle stoppa all form av digital kopiering, men sätter inte stopp för kopiering genom ett analogt interface. Kvaliteten på dessa blir dock inte lika bra som originalet, vilket möjligen kan minska deras popularitet.

Även om vi inte kan hitta någon fullständig lösning kanske detta förslag tillsammans med en lagstiftning mot kommersiell upp- och nedladdning kan ta oss en lång bit på väg. Att både beakta upphovsmannens rätt och att skydda användaren från konsekvenserna av en orimlig lagstiftning. Slutligen så måste också ansvaret för att utveckla och underhålla ett sådant filter ligga hos någon typ av myndighet där såväl upphovsrättsinnehavare som användare har lika talan. Såvida vi inte skäligen skall släppa Internet fritt och obegränsat!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Fastighetsskatten mot förmögenhetsskatten

Eftersom fastighetsskatten ändå är en form av förmögenhetsbeskattning, och för att göra skattesystemet mer enhetligt, bör fastighetsskatten avskaffas till förmån för återinförandet av förmögenhetsskatten. Förslagsvis bör dock den framtida förmögenhetsskatten byggas ut ytterligare och framförallt göras mer progressiv. Till skillnad mot tidigare bör fastighetsinnehavet också inräknas i förmögenheten till beräknat marknadsvärde. Exakta intervall får man debattera sig fram till, huvudsaken är att det stora flertalet med mindre förmögenheter inte drabbas allt för hårt.

I följande väl hårda exempel tas förmögenhetsskatt ut redan på belopp över 500 000 kr. Skatteuttaget ökar därefter med 0,1% för varje 100 000 kr intervall, till en maximal uttagsprocent motsvarande 70% av under beskattningsåret beräknad högsta bankinlånemedelränta, för att ta hänsyn till kapitalskatteeffekten. Kopplingen till en föreslagen marknadsränta ger systemet en inbyggd vitalitet och motverkar orimliga kapitalinkomster vid höga räntelägen. Möjlighet kvarstår till högre avkastning på kapitalet och gynnsam förmögenhetsutveckling utan att högsta skatteuttagsprocent förändras. Progressiviteten ger ett solidariskt skatteuttag, garanterar skatt efter bärkraft och motverkar en orimlig förmögenhetsutveckling. Modellen skyddar också människor med mindre förmögenheter!

Exempel; vid en beräknad högsta bankinlånemedelränta om 5% skulle med förslaget en person med 500 000 kr i förmögenhet således betala 0% i förmögenhetsskatt medan ett högsta skatteuttag på 3,5% skulle tas ut på förmögenhetsbelopp över 3 900 000 kr. Det totala skatteuttaget, förmögenhetsskatt och kapitalinkomstskatt, för en person med en förmögenhet på 500 000 kr och kapitalet investerat till högsta bankinlånemedelränta, skulle bli 7 500 kr eller 30% av kapitalinkomsten och en nettoavkastning på 17 500 kr. Motsvarande totala skatteuttag för en person med en förmögenhet på 5 000 000 kr och kapitalet investerat enligt motsvarande alternativ, skulle bli 173 000 kr eller 69,2% av kapitalinkomsten och en nettoavkastning på 77 000 kr. Slutligen skulle det totala skatteuttaget för en person med en förmögenhet på 10 000 000 kr med motsvarande investeringsalternativ bli 423 000 kr eller 84,6% av kapitalinkomsten och en nettoavkastning på 77 000 kr.

Enligt ovanstående exempel överensstämmer alltså det totala skatteuttaget med den beräknade bankinlånemedelräntan redan vid en förmögenhet på 4 000 000 kr och nettoavkastningen stannar på 77 000 kr. Är man inte nöjd med den nettoavkastningen måste man söka andra och mer lönsamma investeringsalternativ. Att nå skattetaket redan vid 4 000 000 kr är dock inte realistiskt med dagens marknadspriser på fastigheter och folkets genomsnittliga förmögenhet, men exemplet tjänar sitt syfte. Exakt hur den slutliga utformningen skulle kunna se ut är för det politiska systemet att bestämma!

Systemet är sålunda självreglerande, vitalt, enkelt att förstå, enkelt att genomföra och solidariskt, samtidigt som det motverkar orimlig kapitalavkastning och förmögenhetsutveckling. Reformen för avskaffandet av fastighetsskatten finansieras också genom den restaurerade och utbyggda förmögenhetsskatten!

Kan det bli bättre?

Medkänsla Socialism Rättvisa

Nedladdning för alla - Grattis!

Det är så skönt att det för en gångs skull finns ett område där den här regeringens beslut, på lite sikt inte kommer att få något genomslag alls. Efter hårt tryck från amerikanska kapitalintressen har regeringen slutligen åter sålt folkviljan. Det spelar nu inte så stor roll eftersom det mesta i musikväg och filmväg redan finns tillgängligt via streaming media, varför nedladdning inte är nödvändigt eftersom man tittar och lyssnar direkt mot sajten. Dessutom kommer den nya lagen att leda till ett frekvent utbud av fiktiva signaturlösningar och andra innovationer, som man genom att använda, kommer att kunna fortsätta ladda ned vad helst man så önskar utan att det är spårbart.

Mycket av detta ligger på kinesiska servrar, och Kina tillsammans med Internetanvändarna inklusive jag själv struntar högeligen i vad amerikanska kapitalintressen eller den här regeringen beslutar. Och värre kommer det att bli, utvecklingen går framåt och ingenstans kommer någon regering att kunna stoppa detta uppror mot övermakten. I sammanhanget är det också lustigt att medborgarna tidigare beviljades skatteavdrag vid inköp av dator. Nu förbjuds vi att använda den!

Att en datorägare vars barn har gjort en spårbar nedladdning skall kunna åtalas är ett brott mot rättssäkerheten. Det är nämligen den vanlige svenske amatören med ett fåtal nedladdningar som riskerar att bli föremål för åtal, medan de professionella snabbt kommer att utveckla ny teknik och nya metoder för att kunna verka osynligt och ej spårbart; vad är rättvisan i det?

Alla kommer väl ihåg hur man i sin ungdom delade och spelade av skivor av varandra. Man bytte och lånade videofilmer, och ibland kopplade man ihop två videoapparater för att spela av filmen. Spridande, delande och nedladdande av information på Internet fyller detta syfte, det är bara det att man gör det med så många fler människor och på obegränsat fysiskt avstånd. Var vi alla brottslingar som unga?

Sedan kan vi konstatera att vi genom IPRED men även genom FRA i Sverige snabbt rör oss mot ett 1984 års samhälle. Ett samhälle av George Orwell modell, där medborgaren skall kontrolleras och styras. Detta har av hävd aldrig varit till gagn för vänsterrörelsen som har fått se sina medlemmar åsiktsregistreras, inte heller är det förenligt med den socialistiska tanken att värna den lilla människan.

På område efter område visar den nuvarande alliansregeringen att man helt enkelt inte är kompetent att leda landet och att man saknar all form av insikt. Precis som Monstret var ett offer i Frankensteins vetenskapliga strävanden, är vi alla offer för Dr. Reinfeldts cyniska samhällsexperiment, och precis som Monstret gjorde uppror kommer vi alla att göra uppror mot denna förhatliga regering. Tillsammans kommer vi att driva ut dem, tillsammans kommer vi att segra i nästa val!

När valsegern med socialistiska förtecken väl är i hamn, måste både FRA och IPRED rivas upp per omgående. FRA skall inte ha någon möjlighet alls till åsiktsregistrering och IPRED, som genom sin snedvridning av upphovsrätten värnar kapitalismens utsugning av den lilla människan, kan knappast värnas av vänstern eller vara förenligt med en socialistisk grundsyn. Möjligen är ungdomsrörelsernas förslag om att endast nedladdning i kommersiella syften skall betraktas som olaglig, ett alternativ för den som inte har kraften och modet att frisläppa informationsutbytet helt och hållet.

Medkänsla Socialism Rättvisa

Räddningspaket á la alliansen.

Långt in i lågkonjunktur, recession och finansiell kris, samt efter akut hot mot Volvo och Saab, kommer så alliansregeringens så kallade räddningspaket. Att efterfrågestimulans till ekonomin samt riktat stöd är nödvändigt anser alla, men de flesta anser också att detta paket är för litet, för sent och felaktigt utformat.

Kära Maud, som är ett eget kapitel inom svensk politik, uttalade sig för ett tag sedan om att det inte är aktuellt med ett statligt övertagande av Volvo eller Saab, eller ens ingripande för att försöka rädda dem. Däremot talade Maud om satsning på forskning och utveckling inom bilindustrin! Om nu inte denna bilindustri finns kvar så förstår då inte jag var denna forskning skall äga rum. Maud ensam kanske finner logiken i detta? Personligen känner jag ingen som är överdrivet förtjust i denna människa, men det är kanske för sina intellektuella gåvor som hon uppbär det högsta arvodet inom regeringen? Såvida inte företagen lyckosamt säljs till nya ägare, låter således alliansregeringen en del av vårt svenska kulturarv, allas våra älskade Saab och Volvo, gå i graven och ett kapitel av svensk industriell utveckling blir till en parentes i den svenska historien.

Efter att ha läst Vänsterpartiets förslag, så genomsyras det tvärtemot av insikt i rådande situation, respekt för svensk historia och övertygelsen om vår förmåga till industriell utveckling. Sverige behöver satsa offensivt för att ta fram den bästa miljöbilen i världen, utveckla en ny bil för en ny marknad samt överhuvudtaget strukturera om bilindustrin för att om möjligt bli världsledande inom denna sektor. Vi talar inte om avveckling utan om utveckling, därför att vi har nödvändig kunskapsbas, kraften och viljan att göra det.

Efter att ha gett bort alla statens pengar till delvis icke efterfrågestimulerande skattereformer och donationer till miljonärer, kommer så alliansregeringens räddningspaket sent omsider. Där vi i dagens situation skulle behöva kraftig efterfrågestimulans till ekonomin finns inte så mycket kvar att ge, eftersom det mesta redan har delats ut till kapitalets sparande och finansiell spekulation. Det spelar ingen roll hur Fredrik blinkar med ögonen, hela alliansens politik kännetecknas från början till slut av oansvarighet, bristande kompetens för att inte säga ren ansvarslöshet. Som om inte det vore nog saknar den också varje form av omtanke, medkänsla och rättvisa.

Egen kommentar efter räddningspaket 2.

Tydligen har alliansregeringen lyssnat på kritiken, däribland min, och kommit med räddningspaket 2. I mångt om mycket överensstämmer det totalt med mitt tidigare mail. Ett offensivt utvecklingspaket för att om möjligt skapa den bästa miljöbilen i världen. Förhoppningsvis innebär detta den bästa ELmiljöbilen, eftersom etanol, bensin och diesel inte har en marknadsmässig framtid.

Då svensk bilindustri idag ägs av utländska intressen, så måste också mycket riktigt denna forskning ske i ett fristående bolag, såvida man inte skall förstatliga företagen. För vem vill se alla miljarderna försvinna till utlandet?

Upplägget att bilföretagen utvecklar nya bilmodeller, samtidigt som ett statligt riskprojekt utvecklar ny driftsteknik ter sig väldigt lockande. Det är dock otroligt viktigt att staten gör allt för att skydda sina forskningsresultat så att det kan generera såväl inhemsk produktion som teknikexport. Här kan man sedan tänka sig att utvecklingsbolaget säljer rätter att använda framforskad teknik. Vill man sedan värna inhemska arbetstillfällen kan dessa rätter säljas till rabatterat pris, förutsatt att produktionen sker i Sverige. Om projektet lyckas kan kanske svensk biltillverkning återuppleva glansdagarna från förr!

Den sorgliga delen i allt detta är att det föga hjälper de som idag blir utkastade i arbetslöshet. Såvida inte nya ägare kan hittas snarast, eller regeringen kan tänka sig ett förstatligande, så kommer dessa att bli arbetslösa. Däremot kan vi förhoppningsvis genom detta riskprojekt skapa förutsättningar för framtida sysselsättning.

Medkänsla Socialism Rättvisa

Lägre löner till vanligt folk - grattis Sverige!

Så har då alliansen svikit vanligt folk igen, och socialdemokratin följer med. Man har röstat igenom Lissabonfördraget i riksdagen, och därmed svikit vanliga löntagares rätt till kollektivavtal och anständiga anställningsvillkor.

Man har låtit en unik möjlighet gå sig ur händerna att kräva en ändring av fördraget samt ett juridiskt bindande undantag i fördragstexten. Inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU, gavs garantier för att den svenska kollektivavtalsmodellen inte skulle påverkas av ett eventuellt medlemskap. De aktuella domarna i EG-domstolen i bl.a Vaxholmsmålet har visat att de garantierna inte höll, snarare visar de att EU högaktningsfullt struntar i svenska löntagares villkor.

Kollektivavtalen är den viktigaste garanten för sund konkurrens och rimliga löner och arbetsvillkor. Att företag från andra länder kan konkurrera med svenska genom att erbjuda lägre löner och sämre villkor innebär ett klart hot mot svenska löntagare och den svenska modellen, som härigenom för att konkurrera också kommer att tvingas acceptera lägre löner och sämre villkor. Detta är vad alliansen vill, och tydligen också socialdemokratin eftersom man låter sig ledas i ledband.

Det finns bara ett trovärdigt alternativ inom svensk politik idag;
Vänsterpartiet vet hur vanligt folk har det!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Lärares löner till goda ändamål?

Boden och Luleå kommuner i Norrbotten har hittills sagt upp flera hundra lärare och kvaliteten i skolan kommer att bli allvarligt lidande. Allt detta eftersom statsbidragen till kommunerna har frysts och budgeten måste balansera. De är säkert inte de sista kommunerna i Norrbotten som blir tvingade att säga upp personal, tänkbart är att Piteå, Älvsbyn, Kiruna etc. följer härnäst.

Vad har då alliansregeringen använt de 3 miljarder som man har sparat i frysta statsbidrag 2009 och 6 miljarder 2010 till? För övrigt motsvarar detta 13 700 heltidstjänster! Jo, man har använt lärarnas inbesparade löner till sänkt skatt för höginkomsttagare och miljonärer. Byggherren Fredrik Lundberg har fått sänkt skatt med 39 miljoner årligen och familjen Reinfeldt har själva fått över 220 000 kr i årlig skattesänkning. Det måste kännas väldigt otacksamt för den lärare som har röstat på alliansregeringen och därmed får se sitt arbete flyga all världens väg, och sina pengar gå ned i statsministerns privata fickor.

I sammanhanget skall en känga gå till de lokalpolitiker som genom media inte tillräckligt tydligt förklarar hur allt hänger ihop. Eftersom Socialdemokraterna sedan inte är beredda att höja utgiftstaket, så har man i praktiken accepterat och godkänt regeringens politik. Så länge det finns liv finns det dock hopp, och i svensk politik finns ett trovärdigt alternativ kvar; Vänsterpartiet vet åtminstone hur vanligt folk har det!

Medkänsla Socialism Rättvisa

År 2010 återställer vi Sverige!

Svensk välfärdspolitik har inte råd med alliansen! Det sociala försäkringssystemet har nedmonterats, fastighets- och förmögenhetsskatter har avskaffats, och kapitalet har använts till skattesubventioner till höginkomsttagarna. Genom klyftrapporten för 2008 har vi kunnat konstatera att Sveriges rikaste 10% av befolkningen har erhållit 2/3 av skattesänkningarna medan de fattigaste inte har erhållit ett öre. Alla värden av medkänsla, rättvisa och solidaritet som varje svensk har kunnat känna sig stolt över, har brutalt övergivits till förmån för egoism och arrogans. Antalet fattiga har ökat med 146 000 på två år. Gatorna fylls av nödställda och utslagna!

Samtidigt har Fredrik mage att påstå att utanförskapet har minskat. Utanförskapet betyder enligt Fredriks modell antalet individer som uppbär ersättning från det sociala försäkringssystemet. Fredrik har verkligen lyckats minska detta utanförskap genom att slänga ut människor ur systemet till en oviss framtid i fattigdom och nöd. Människor nu hänvisade till att leva på socialbidrag eller genom allmosor från anhöriga och vänner.

Med start 2010 ska vi återställa Sverige till ett land fyllt av omtanke med välfärd för alla. Vi som har varit lyckosamma ska bidra till dem som har varit mindre lyckosamma. Vi ska bry oss om och ta hand om varandra. Alla ska bidra efter sin förmåga varefter vi alla delar lika på resultatet. Vi ska återställa skatten på förmögenheter. Vi ska införa ett betydligt mer progressivt skattesystem. Andra länder skall åter med avund beskåda vårt föredöme av medkänsla och rättvisa. Vi ska känna stolthet av att dela med oss till andra.

Medkänsla Socialism Rättvisa

En skammens dag

EN SKAMMENS DAG;
När vi lyckosamma kallar en önskan
att hjälpa de nödställda i samhället
för ”utbildningsskatt”
EN SKAMMENS DAG;
När vi som redan har kallar medkänsla,
omtanke och rättvisa för de svaga i
samhället för ”straffskatt”
EN SKAMMENS DAG;
När själviskhet, girighet och egoism går före sympati för låginkomst- och bidragstagare
EN SKAMMENS DAG;
När vi inte vill ge när vi redan har tillräckligt
EN SKAMMENS DAG;
När vi inte vill bidra utan väljer att
sparka på de som redan ligger
EN SKAMMENS DAG;
När vi vill avskaffa värnskatten istället för att
utvidga den och göra den mer progressiv
EN SKAMMENS DAG;
För SACO, Svenskt Näringsliv, Jan Björklund
med parti samt alla allianssympatisörer
SKÄMS…SKÄMS…SKÄMS…SKÄMS…SKÄMS…SKÄMS…SKÄMS…

Medkänsla Socialism Rättvisa

En skär/grön norrlandsturné

Norrland har haft besök av Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson på en skär/grön turné. Sanningen är att norrland inte vill ha något att göra med en politik som är en blandning av en gris och en groda. Socialdemokraterna har sedan länge svikit sina ideal genom att sälja sig till kapitalet.

Socialdemokraterna kommer inte att ta bort det orättfärdiga jobbskatteavdraget. Man försvarar sig och försöker indoktrinera medborgarna om ett utgiftstak som inte får överskridas. Vi i norrland är klart medvetna om att detta är en illusion, varför inte övriga Sverige? Sanningen är att precis som inom all annan ekonomi bör utgifter och inkomster balansera. Alliansen balanserar sin budget genom lägre utgifter och lägre inkomster. Annorlunda uttryckt så har man våldtagit den svenska välfärden genom sänkta statsbidrag till kommunerna och nedskärningar för pensionärer, sjuka och arbetslösa för att dela ut pengarna till miljonärer och höginkomsttagare.

Byggherren Fredrik Lundberg har t.ex erhållit 39 miljoner i årlig skattesänkning, familjen Reinfeldt har erhållit över 220 000 i årlig skattesänkning medan städerskan Åsa Karlsson knappt har fått 100 kr mer per månad att leva av. Detta är den politik som också Socialdemokraterna står för eftersom man vägrar höja utgiftstaket. Det är inget som helst problem med att höja taket om man restaurerar skattepolitiken och återför de 70 miljarder som alliansen har skurit ned på inkomstsidan.

Kära Mona, Maria och Peter; det blir ingen skär/grön koalition, det kan Ni glömma. Vi vill inte ha Er Fjollträsksocialism uppblandad med slemmet från en groda. Vi tillåter inte det ultimata sveket mot socialismen och arbetarrörelsen, till och med Palme skulle vända sig i sin grav. Det är dags nu Mona, det är dags att tala separation, det är dags att låta budkaveln gå. Från hem till stuga kommer vi att slåss varje millimeter mot rådande orättvisa. Det finns bara ett trovärdigt alternativ inom svensk politik idag; Vänstern vet hur vanligt folk har det!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Näringslivsprogram - Förslag

Personliga förslag till världens bästa socialistiska
näringslivsprogram! Vilka förslag har DU?

• Verka för att på alla sätt stimulera efterfrågan inom ekonomin, eftersom det är den främsta drivkraften för att skapa jobb såväl inom offentlig som privat sektor.
• Verka för offensiv efterfrågestimulans genom offentliga investeringar i infrastruktur, miljö/energi, bostäder etc.
• Genom en rättvis fördelningspolitik bidra till ökad efterfrågan inom ekonomin eftersom höginkomsttagares skattelättnader förloras i ökat sparande.
• Avslöja lögnen om att en sänkning av arbetsgivaravgifterna leder till nya jobb; inget företag nyanställer p.g.a sänkta arbetsgivaravgifter, det är efterfrågan på företagets produkter som styr behovet av nyanställningar.
• Noggrant analysera bolagsbeskattningens inverkan på företagsetableringar.
• Förenkla den byråkratiska processen för att starta nytt företag så långt som möjligt.
• Verka för klara och enkla beskattningsregler samt förenklat deklarationsförfarande.
• Verka för enkla, klara och obyråkratiska regler i övrigt t.ex inom livsmedelshantering o.s.v.
• Minimera myndigheternas krav på administrativt betungande åtaganden.
• Införa utökad rapporteringsskyldighet för revisorer vid påträffade misstänkta oegentligheter, kombinerat med konsekvenser vid underlåtande att göra detsamma, för att stävja skattefusk och gynna schysst konkurrens på lika villkor.
• Arbeta för maximal fri konkurrens inom den privata sektorn och mot för marknaden ogynnsamma uppköp och bolagssammanslagningar.
• Föreslå en budgeterad kraftig satsning på FoU, mot garantier att utveckling och produktion sker i Sverige.
• Efter utvärdering av marknadsmässig bärkraft tillskjuta nödvändigt riskkapital för övriga innovationer och övrig produktutveckling, mot garantier att utveckling och produktion sker i Sverige.
• På alla områden bistå innovatörer för att skydda innovationer både nationellt och internationellt, innefattande biträde och drivande av processer och därmed förknippat nödvändigt finansiellt stöd.
• Bilda innovations- och produktutvecklingsbyrån att administrera allt som har att göra med tillskjutande av kapital, utvärdering av bärkraft, skydd av innovationer och drivande av processer. Byrån skall verka som en enkel och obyråkratiserad medhjälpare på alla plan.

Visste Du att datamusen är en svensk uppfinning,
som bland miljoner andra har förlorats till utlandet?

Medkänsla Socialism Rättvisa

Näringslivspolitiken

Eftersom jobben var en fråga av klart avgörande betydelse för det socialistiska nederlaget i förra valet, är det skönt att åtminstone genom Vänsterpartiets partistyrelse ha fått bekräftat att detta långtifrån är glömt. Det känns också betryggande att demokratin fungerar, att det är högt i tak och att idéer kan diskuteras och behandlas på och mellan alla nivåer inom såväl samhälle som politiska partier. Vi har ju trots allt alla en gemensam målsättning; att göra Sverige till det bästa landet i världen för ALLA att leva och verka i!

Trots att jag är en högst resultatinriktad ekonom och hela mitt liv har arbetat i små och medelstora företag inom privat näringsliv, så kan jag inte se någon konflikt mellan fördelningspolitik, välfärd för alla och en bra näringslivspolitik. Det ena handlar om hur vi skapar förutsättningar och resurser och det andra handlar om vad vi gör med resultatet. Det ena utesluter inte det andra. Jag är övertygad om att en tandläkare inte slutar vara tandläkare för att han måste betala en tusenlapp mer i skatt, inte heller blir han en bättre tandläkare för att han erhåller tusen kronor mer. Det finns så många andra dimensioner av arbete och företagande som är lika värdefulla!

Att jobbfrågan är prioriterad i Vänsterpartiets riksdagsgrupp som ett övergripande mål är inte bara bra utan sett från föregående valresultat alldeles nödvändigt. Men varför inte ta detta ett steg längre? Genom detta inlägg försöker jag att initiera en diskussion, en uppmaning till allmän ”brainstorming” på alla nivåer? Därför skickar jag denna uppmaning till Dig med socialistisk livsåskådning att komma med idéer och nya infallsvinklar. En kraftansamling där ingen sten lämnas orörd i arbetet med att skapa det bästa jobbskapande näringslivsprogram som det här landet har skådat. Ett program som stolt kan presenteras för väljarna och som till och med får den bästa allianssympatisör att höja på ögonbrynen!

Jag tror inte att vi någonsin kommer att plocka väljare från organisationen Svenskt Näringsliv eller dess företrädare, men det är inte heller mitt syfte. Syftet är att plocka allmänna väljare, genom att presentera;

En trovärdig jobbskapande näringslivspolitik, som inte ger utrymme att svika sina ideal eller anledning för någon att rösta på annat än ett socialistiskt parti!

Som ekonom tror jag på marknadsekonomins inbyggda fördelar av effektivitet, jag tror på privat näringsliv och fritt företagande, MEN jag tror också att man måste styra upp och komma tillrätta med avarterna och snedvridningarna som detta medför, inte minst fördelningspolitiskt. Detta är tvärtemot alliansen som snarare frodas i excesserna. Efter att ha levt ett halvår i Filippinerna med dess groteska avarter av kapitalism, utsugning och korruption, vet jag också att det finns viktiga kärnverksamheter inom samhället som bättre drivs i offentlig regi för att värna den allmänna välfärden.

Jag vet att jag sticker ut huvudet nu, men kanske ska vi alla sticka ut våra huvuden ibland för att föra politiken och debatten framåt. För att lyssna, vädra och andas frisk luft. Sålunda; att ha full sysselsättning som ideologisk och symbolisk målsättning är enligt min åsikt bra, men föga trovärdig så länge vi har ett marknadsbaserat system. I en marknadsekonomi kommer det alltid att finnas en viss arbetslöshet, OCH JUST DÄRFÖR är det så osolidariskt att som alliansen utmåla dessa arbetslösa som snyltare och bidragstagare. Kanske skulle det vara mer trovärdigt att fastställa att vi med rådande marknadsekonomi alltid kommer att ha en viss arbetslöshet, men att vi energiskt försöker hålla denna så låg som möjligt samt slutligen solidariskt tar hand om de som trots allt råkar ut för den?

Alliansen är en utomordentligt svår motståndare med skicklig taktik och med en obehaglig insikt i hur man nyttjar media, projicerar sina budskap och vilseleder väljarna. För att vinna måste vi kämpa på alla nivåer och med alla medel vi har; vi måste ta kampen om det så också måste ske på alliansens egna smutsiga bakgårdar. Ingenstans skall de få stå oemotsagda, överallt skall de avslöjas. Jämfört med dåtidens kamp på barrikaderna, står nu kampen i en ny tid och med andra medel; Internet, mail, blogg, tidningar, radio & tv; kampen om media och marknadsföring måste vinnas. Att vi måste våga mer är också säkert, eller som lagen om marknadsföring säger; den enda dåliga reklamen är ingen reklam! Vi kan inte ge en tumsbredd på detta område ifall vi vill vinna nästa val!

Har Du något förslag som Du vill bidra med vid skapandet av världens bästa socialistiska näringslivsprogram är Du välkommen att skicka Dina idéer till mig. Jag ser till att vidarebefordra dem till samtliga socialister inom riksdag och respektive partis kanslier. Är Du intresserad av mina hittillsvarande idéer, vänligen se min artikel; ”Näringslivsprogram – Förslag”.

Tillsammans skall vi kämpa och tillsammans skall vi segra!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Omfördelning modell USA

Så har då kanske historiens största omfördelning skett från amerikanska skattebetalare till amerikanska kapitalister. Att omfördelning sker från höginkomsttagare till behövande anser de flesta är ett kännetecken på medmänsklighet. I USA sker omfördelningen i motsatt riktning, från det arbetande folket till kapitalisterna.

Att förtroendet för det finansiella systemet måste återställas, och spararnas tillgodohavanden säkerställas, är de flesta överens om. Frågan är bara vem som skall betala kalaset? Som vanligt går ansvariga politiker, kapitalister och bolagschefer skadeslösa ur härvan. Skulle det å andra sidan hetta till, utlöses bara fallskärmen och så landar de tryggt och säkert ändå. Enda glädjen är väl att amerikanska staten nu står för 60 % av utlåningen på den amerikanska finansmarknaden. Vi kanske bevittnar en ny socialistisk stats födelsevåndor?

Medkänsla Socialism Rättvisa

Klyftorna ökar - Hur mycket har Du fått?

Riksdagens politiskt oberoende utredningstjänst (RUT) har tillsammans med SCB gjort beräkningar över hur alliansregeringens ekonomiska politik har inverkat på hushållens inkomster. Nedan följer en sammanfattning av denna rapport. Vill Du ha en fullständig kopia mejla mig på adressen i min Blogger profil.

Den reala inkomstutvecklingen har genom alliansregeringens inkomstskattereformer fördelats som följer mellan olika inkomstgrupper;

• Den rikaste tiondelen av inkomsttagarna har fått över 5 000 kr i ökad köpkraft per månad, motsvarande 42,4% av den totala reala månatliga inkomstutvecklingen.
• Topp 20% har fått nära 2/3 av inkomstutvecklingen, eller 59,4%.
• De 30% av inkomsttagarna med lägst inkomster har däremot inte ens fått 100 kr mer i månaden sedan regeringsskiftet 2006, eller enbart 0,7% andel av den reala inkomstutvecklingen.
• Höginkomsttagarna har erhållit mycket stora skattelättnader och därmed en exceptionell real inkomstutveckling. Arbetslösa, sjuka, småbarnsföräldrar och pensionärer står för finansieringen.

Inkomstförstärkningen till följd av slopad skatt på förmögenhet och lyxvillor har fördelats enligt följande mellan de olika inkomstgrupperna av alliansregeringen;

• Över 63% av inkomstförstärkningen till följd av slopad förmögenhetsskatt har tillfallit den rikaste tiondelen av inkomsttagarna.
• Den rikaste tiondelen har fått 30% av inkomstförstärkningen till följd av den reformerade fastighetsskatten, medan de fattigaste 30% har fått dela på 10%.
• Den rikaste procenten av befolkningen äger 24% av nettoförmögenheten, och den rikaste tiondelen äger tillsammans 66%.
• Medan de flesta med normal förmögenhet inte har fått en krona av den slopade förmögenhetsskatten, har byggherren Fredrik Lundberg fått över 39 miljoner per år.
• En villaägare i Danderyd med ett hus vars taxeringsvärde uppgår till 8 miljoner, får efter reformen betala 6 000 kr i kommunal fastighetsavgift istället för 49 000 i fastighetsskatt. Välbeställda och förmögna ägare av lyxvillor får således oerhörda skattelättnader medan majoriteten av övriga fastighetsägare får måttliga, ingen sänkning alls eller till och med en höjning av fastighetsskatten.

I övrigt har alliansregeringens politik medfört följande;

• Antalet fattiga, med en disponibel inkomst mindre än 8 800 kr/mån, har sedan alliansregeringens tillträde ökat med 146 000 personer.
• Andelen barn som lever i fattiga hushåll med ensamstående föräldrar har ökat från 15% till 26% under alliansens regeringstid.
• Eftersom män redan sedan tidigare har högre lön och besitter en högre andel av förmögenheten än kvinnor, så har denna klyfta ökat än mer. Kvinnor har erhållit blott 40% av den totala inkomstförändringen mot männens 60%.
• Den totala inkomstförändringen är dessutom ojämnt fördelad över landet. Glesbygd har generellt förlorat på reformerna till förmån för storstäder och förortskommuner.
• Genom alliansens skattepolitik har Fredrik samtidigt fått över 120 000 kr i total inkomstförstärkning. Tillsammans med Filippas 100 000 kr har det Reinfeldtska hushållet tjänat över 220 000 kr årligen på försämringar i de sociala välfärdssystemen.

Om Du som jag tror på alla människors lika värde och vill skapa världens bästa välfärdssamhälle, tveka inte att engagera Dig. Det finns gott om lokala socialistiska partier och tillsammans kan vi åstadkomma resultat. Internet och mail är andra sätt att göra Din röst hörd.

Din röst på vänstern är en röst för omtanke, gemensam välfärd samt social och fördelningspolitisk rättvisa, UTAN att ge avkall på en kreativ och jobbskapande näringslivs- och arbetsmarknadspolitik.

Inför valet 2010 kämpar vi tillsammans för en ny regering och en ny politik.

VÄLKOMMEN I GEMENSKAPEN DU OCKSÅ!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Finanskrisens lösning

Det är otroligt viktigt att det finns en statlig garanti för sparares tillgodohavanden. Medborgarnas förtroende för det finansiella systemet är en grundförutsättning för en monetär ekonomi. Förloras detta förtroende kan vi lika gärna börja idka byteshandel igen. Däremot kan det ifrågasättas om det verkligen behövs 700 miljarder USD av de amerikanska skattebetalarnas pengar för detta, eller om detta också innefattar avsikten att rädda kapitalisterna och storfinansen?

Lösningen är enkel: ägargrupperna inkl. aktieägarna lämnar ifrån sig sitt ägande mot den ersättning som kvarvarande marknadsvärde av bolagen betingar per överlåtelsedatum. Vid en eventuell nettoskuld får ägargrupperna solidariskt ansvara för att återbetala pengarna till staten. Ägargrupperna får sedan ställa ledning och styrelse till svars och yrka på skadestånd för dåligt ledarskap. Staten fortsätter driften som ny ägare och säkerställer därmed garantin för kundernas tillgodohavanden!

Observera, att ägande av aktier i detta fall ej är att betrakta som ett tillgodohavande, utan som en investering. Med denna investering följer rätten till eventuell avkastning på satsat kapital samt värdestegring, men också risken att förlora satsat kapital vid bolagets obestånd. Svårare behöver det inte vara!

Medkänsla Socialism Rättvisa

Bidrag byts mot återbetalning

Den gemensamma välfärden behöver ett nytt synsätt och ett nytt uttryck för att erhålla större förståelse och acceptans från allmänheten. Eftersom egoism och själviskhet sprider sig som ett gift i samhället, har begreppet ”bidrag” för många människor fått en felaktig och negativ klang. Detta utnyttjas också till fullo av alliansen som spelar på begreppet och även myntar egna uttryck som ”utanförskap”. Utvecklingen har gått så långt att människor har omprogrammerats och alienerat sig från den socialistiska tanken. Ingen tänker längre på sin nästa utan enbart på sitt eget välbefinnande.

Vi bidrar alla till den gemensamma välfärden och att erhålla ersättning vid arbetslöshet, sjukdom, pension, föräldraledighet etc. kan ses som ett uttag från denna välfärd, en form av ”återbetalning”. Det nya uttrycket visar också med all önskvärd tydlighet att det faktiskt är ett uttag av tidigare insatta medel. Vi måste övertyga och omvända människor till de socialistiska idéerna om medkänsla, omtanke, social- och fördelningspolitisk rättvisa samt gemensam välfärd. Det är en lång process som ständigt behöver underhållas, men detta kan ses som ett första steg. Om alliansen kan mynta nya orättvisa uttryck så kan även koalitionen mynta nya rättvisa uttryck.

Precis som ”bidrag” konsekvent byts ut mot ”återbetalning”, kan ”bidragstagare” bytas ut mot ”återbetalningstagare”. Om uttag behöver göras vid unga år innan man har gett sitt bidrag till välfärden, kan vi tala om ”förtida återbetalning”. Detta kan uppfattas som en förtida investering från samhället med hopp om senare justering genom bidrag till välfärden då den berörde återgår till en högre produktivitet. När det gäller handikappade etc. kan vi mynta uttryck som ”medmänsklig återbetalning” etc.

Medkänsla Socialism Rättvisa