Fastighetsskatten mot förmögenhetsskatten

Eftersom fastighetsskatten ändå är en form av förmögenhetsbeskattning, och för att göra skattesystemet mer enhetligt, bör fastighetsskatten avskaffas till förmån för återinförandet av förmögenhetsskatten. Förslagsvis bör dock den framtida förmögenhetsskatten byggas ut ytterligare och framförallt göras mer progressiv. Till skillnad mot tidigare bör fastighetsinnehavet också inräknas i förmögenheten till beräknat marknadsvärde. Exakta intervall får man debattera sig fram till, huvudsaken är att det stora flertalet med mindre förmögenheter inte drabbas allt för hårt.

I följande väl hårda exempel tas förmögenhetsskatt ut redan på belopp över 500 000 kr. Skatteuttaget ökar därefter med 0,1% för varje 100 000 kr intervall, till en maximal uttagsprocent motsvarande 70% av under beskattningsåret beräknad högsta bankinlånemedelränta, för att ta hänsyn till kapitalskatteeffekten. Kopplingen till en föreslagen marknadsränta ger systemet en inbyggd vitalitet och motverkar orimliga kapitalinkomster vid höga räntelägen. Möjlighet kvarstår till högre avkastning på kapitalet och gynnsam förmögenhetsutveckling utan att högsta skatteuttagsprocent förändras. Progressiviteten ger ett solidariskt skatteuttag, garanterar skatt efter bärkraft och motverkar en orimlig förmögenhetsutveckling. Modellen skyddar också människor med mindre förmögenheter!

Exempel; vid en beräknad högsta bankinlånemedelränta om 5% skulle med förslaget en person med 500 000 kr i förmögenhet således betala 0% i förmögenhetsskatt medan ett högsta skatteuttag på 3,5% skulle tas ut på förmögenhetsbelopp över 3 900 000 kr. Det totala skatteuttaget, förmögenhetsskatt och kapitalinkomstskatt, för en person med en förmögenhet på 500 000 kr och kapitalet investerat till högsta bankinlånemedelränta, skulle bli 7 500 kr eller 30% av kapitalinkomsten och en nettoavkastning på 17 500 kr. Motsvarande totala skatteuttag för en person med en förmögenhet på 5 000 000 kr och kapitalet investerat enligt motsvarande alternativ, skulle bli 173 000 kr eller 69,2% av kapitalinkomsten och en nettoavkastning på 77 000 kr. Slutligen skulle det totala skatteuttaget för en person med en förmögenhet på 10 000 000 kr med motsvarande investeringsalternativ bli 423 000 kr eller 84,6% av kapitalinkomsten och en nettoavkastning på 77 000 kr.

Enligt ovanstående exempel överensstämmer alltså det totala skatteuttaget med den beräknade bankinlånemedelräntan redan vid en förmögenhet på 4 000 000 kr och nettoavkastningen stannar på 77 000 kr. Är man inte nöjd med den nettoavkastningen måste man söka andra och mer lönsamma investeringsalternativ. Att nå skattetaket redan vid 4 000 000 kr är dock inte realistiskt med dagens marknadspriser på fastigheter och folkets genomsnittliga förmögenhet, men exemplet tjänar sitt syfte. Exakt hur den slutliga utformningen skulle kunna se ut är för det politiska systemet att bestämma!

Systemet är sålunda självreglerande, vitalt, enkelt att förstå, enkelt att genomföra och solidariskt, samtidigt som det motverkar orimlig kapitalavkastning och förmögenhetsutveckling. Reformen för avskaffandet av fastighetsskatten finansieras också genom den restaurerade och utbyggda förmögenhetsskatten!

Kan det bli bättre?

Medkänsla Socialism Rättvisa